Johnny var Evas hjärta låga han var solen när det dagas Han var parken när det våras och vi satt på gräset som växte i takt med himlen Bengen drog förbi sen, Bengen trålar än Johnny du och jag borde starta upp ett band låta det att explodera i skyn Det är svårt att inte gråta när jag tänker på oss två nu
För du var solskenet Och jag var ensam
Johnny med amfetaminet satte mig i baksätet och tog mig på en tur, radion var på "kan du digga de e locomotion! för mycket revolution..." Johnny, jag gillar dig du har ett svart moln över dig och vi red på Malmö city en måndagsmorgon 15 bilar, 15 rastlösa truckchaufförer freakin' doktorer, 25 konstaplar i gathörnen
Och du var solskenet Johnny, jag var ensam Du var solskenet Johnny, jag var ensam
När jag höll på att drunkna, tänkte jag på dig Du sa att du ville dö Du grät bakom dörren Och jag låg under sängen Jag hörde dig Eva jag behöver dig mer än vad jag vill ha dig Och jag vill ha dig för gamla tiders skull Du betydde inte allt Men det blåste aldrig kallt Du var solskenet Jag var ensam