Cold autumn rain, fields new-plowed

A sludgy bane, far from home

The time has come, our troops march on

A silent hum, a cheerful song

Den snöiga nord är vart fädernesland

Där sprakar var härd pa den stormiga strand

Där växte vid svärdet var seniga arm

Där glödde för tro och för ära var barm

Vi vattnade i Nevans bad var frustande häst

Han sam öfver Weichseln sa glad kom till fest

Han sam öfver rhen vart hämnade stal

Han drack utur Donau kejsarens skal

Och rida vi fram öfver slätter och däld

Sa springa ur hofvarna gnistor af eld

Sa haglar vart hugg som ett hammarslag

Sa ljusnar för världen en framtids dag

Meill' äärillä Pohjolan on kotilies

Sen tuiskujen tuttu on Pohjolan mies

Käsivartemme karkaisi kalpojen työ

Sydän uskoa, uljuutta hehkuen lyö

Suur' ollut Neva uida raisun ratsumme ei

Kuin juhlaan se meit' yli Veikselin vei

taa Reinin se tuomionmiekkamme tio

se Tonavasta keisarim maljoja joi

Me riennämme, jää veritantereet taa

Tult' iskevi ratsujen raudoista maa

Ja säilämme leimuten lyö, salamoi

Käy Pohjolasta vapaiden korkea koi

In morning mist, dark lines stand still

With clenched fists, against her will

At the break of dawn, our forces assemble

A distant horn, soon cannons will rumble

A shroud of smoke, an iron breeze

A man of hope, hell unleashed

A glove of steel (sweeps the) front line down

A white lone steed, a fallen crown

Den snöiga nord är vart fädernesland

Där sprakar var härd pa den stormiga strand

Där växte vid svärdet var seniga arm

Där glödde för tro och för ära var barm

Var tröst du, som suckar I mörker och band!

Vi komma, Vi komma, vi lösa din hand

Där pustar ej träl i var frostiga nord

Friborne vi rida i fält för Guds ord

Vid Breitenfeld vi togo Pappenheim I var famn

Vi skrefvo pa Kronenbergs brynja vart namn

Vi svedde gratt skägg for Tilly vid Lech

Vi blödde med kungsblod vid Lützens häck

Och rida vi längt fran vart nordliga spar

Till glödande dufvor med blödande sar

Sa smattra trumpeterna segerbud

Hugg in, tappra led! Fram! Med oss är Gud

Meill' äärillä Pohjolan on kotilies

Sen tuiskujen tuttu on Pohjolan mies

Käsivartemme karkaisi kalpojen työ

Sydän uskoa, uljuutta hehkuen lyö

Pääs nosta, yön vanki, vaikk' ylläs on ies!

Me saavumme, särjemme teljet sun ties

Vilu Puhja on urhoin, ei orjien maa

Sana Herran ne sankariretkelle saa

Sen Breitenfeldiss' ylväs Pappenheim koki kai

Ja Kronenberg halkeimen haarniskan sai

Tuli Tillyltä parran Lech-viralla söi

Veri kuninkaamme Lützenin työn sinetöi

Ja Pohjan jos äärilta rientomme tuo

Ja rypäle ja hurme sen hohotohon luo

Soi voittoa torvemme, Taiselohon!

Eespäin! Iske, lyö! Jumal' linnamme on

Out of the dust, past our ranks

Came a mount without a master

Blood-stained it strode all alone

Each one knew The Oak had fallen

Hakkaa päälle Pohjan Poika!

Ride for revenge, we march again for the King and the mighty

Feel no fatigue, your wounds will heal when we've slain the foe

so greedy.