tiden väntar inte på någon
var det inte så du sa
för varje människa finns en väg
ett beslut man måste ta
jag såg dig nere i parken
där vi brukade gå
fortfarande lika vacker
efter alla dessa år
och han säger att han älskar dig
tror att han är allt du ser
du var bara trött på att vara ensam
inget konstigt med det

har du vaknat på morgonen
vänt dig i din säng
trott att jag låg brevid dig
som om ingenting hänt

(ref) och han måste undra
varför du tystnar ibland
varför du undviker vissa kvarter
han måste undra
när du hör mig på radion
varför du alltid skruvar ner
han måste undra...

jag hör sägas du är lycklig
det borde göra mig glad
du sa att åren flög förbi
du vet jag känner samma sak
under stjärnornas valv
där i månens sken
ligger du också vaken
i er lägenhet
ligger och vänder dig i sängen
tänker på vad som kunde vart'
var allt bara förgäves
eller gav vi upp för snabbt

så lycka till nu älskling
du är värd allt gott
vi får väl aldrig veta
hur långt vi kunde nått